Insekter som transporterar pollen från växt till växt är avgörande för att samspelen i naturen ska fungera.
I Sverige finns ungefär 4 400 pollinerande insektsarter. Det handlar om bin (varav ett antal arter är humlor) och andra steklar, dag- och nattfjärilar samt flugor och skalbaggar. Rapporter visar att pollinerande insekter minskar i antal och en stor andel av arterna är hotade. I Sverige är en tredjedel av arterna av vildbin rödlistade, till exempel. Även i Europa sker en kraftig minskning av antalet vilda pollinatörer där 1 av 10 av Europas bi- och fjärilsarter är utrotningshotade.
Minskningen beror bland annat på att deras livsmiljöer försvinner, vilket i sin tur beror på förändringar i markanvändning och förändringar i klimat och jordbruket. Öppna ängs- och betesmarker växer igen och det ger brist på blommande örter. Detta leder till fragmentering, att livsmiljöerna minskar och isoleras i landskapet, vilket försvårar spridning av arter. Bekämpningsmedel och spridningen av invasiva arter som konkurrerar ut inhemska arter är ytterligare hot, vilket leder till en minskad artrikedom av blommande växter.
Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som många tar för givet. Faktum är att drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlade grödor får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Pollinering bidrar till vår livsmedelsförsörjning genom ökad skörd av många grödor. Även trädgårdsodling har ett stort behov av pollinatörer, eftersom pollinatörerna bidrar till bättre skördar för de flesta frukt och bär både gällande kvalitét och kvantitet.
Många av våra naturupplevelser: Naturstudier, biodling, hobbyodling och bärplockning hade inte varit möjlig utan pollinering.
Vi behöver en mångfald av pollinatörer, dygnet runt. Desto fler arter som pollinerar en blomma, desto rikare och jämnare skörd blir det. Ett artrikt växtsamhälle ger mat och skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur. Pollinerande insekter är därför en viktig komponent för att samspelen i naturen ska fungera.