Bonnarps hed är en kvarvarande rest av en större ljung- och enbevuxen utmark, formad av intensivt bete, ljungslåtter, ljungbränning och vandrande åkerbruk. Det finns en väldigt rik fjärilsfauna på platsen samt rödlistade svampar och fåglar, medan de hävdberoende kärlväxterna har minskat på grund av att betet upphörde på 1950-talet. Bete återupptogs dock på 1990-talet efter att restaureringsåtgärder genomförts, bland annat en omfattande röjning av buskar.
Ris och gräshedar och enbuskmarker är naturtyper som historiskt sett har varit rikligt förekommande i regionen men som har minskat avsevärt. Även om restaurering har påbörjats vid Bonnarps hed, hyser området fortfarande inte den mångfald av kärlväxter knutna till bete och sandblottor som det brukade innan betet upphörde. En bakomliggande orsak är sannolikt det överflöd av ljung som nu täcker stora delar av området på grund av brist på skötsel.
Naturvårdsbränning kommer resultera i att områden öppnas upp vilket gynnar hävdberoende arter lokalt och kan även aktivera en fröbank från vilka kärlväxter kan sprida sig till angränsande öppna områden.
